Yellow Tango

Idag är det Tysklands nationaldag. Det är 19 år sedan Väst- och Östtyskland återförenades och vi var lediga från skolan. Vi tog oss till Brandenburger Tor där det största firandet skulle ske. Förväntningarna var inte speciellt höga, men en orgie i matstånd och fyra stycken idol-rejects som körde playback till en låt om "peace and harmony" kändes ändå lite i vekaste laget för en stad av de här proportionerna.

På lektionerna brukar jag kladda lite i mitt moleskineblock. Onsdagens kladdande resulterade i näsan och det högra ögat, resten gjorde jag klart hemma istället för att plugga till torsdagens prov.


Senaste veckan har jag haft en stor Yo La Tengo-revival. Yo La Tengo är ett av tidernas bästa band och borde älskas av alla. Det må vara en utopi, men kanske kan jag öppna ögonen på någon.
Bandnamnet är hämtat från en basebollanekdot från sextiotalet. New York Mets-spelaren Richie Ashburn skulle fånga en boll och skrek som vanligt "I got it! I got it!", hans lagkamrat Elio Chacón från Venezuela som inte förstod ett ord engelska sprang även han mot bollen. De krockade och Ashburn började i istället använda den spanska frasen "¡Yo la tengo! ¡Yo la tengo!" för att slippa en repris. I en av de nästföljande matcherna blev Ashburn istället överkörd av den betydligt större Frank Thomas som när de rest sig upp frågade "What the heck is a Yellow Tango?".

Här är världens bästa musikvideo, den borde ni kolla in.
Vill ni ha något mer catchy kan ni istället lyssna på You Can Have It All.